fredag 16 april 2010

Inte en enda häst har jag ridit idag. Det har varit en ganska konstig vecka. I måndags drev i hästarna och chefen befriade mig från ridning. Det slutande ändå med att jag red en häst. Tisdag och onsdag red jag som vanligt. I går drev vi återigen hästarna så jag hade bara två kvar att rida. Ingen ridning idag sedan. Jag har "bara" ridit eller gjort något annat med någon häst 25 gånger denna veckan, märkligt! Det är bara ungefär hälften mot en normal vecka. Mindre än hälften jämfört med en bra vecka.

Jag antar att ni undrar vad jag har sysslat med idag egentligen då? Jo det ska jag berätta för er kära vänner! Klockan 08 kom det ett sms: "vi åker till Daníel vid 9 och du ska följa med :)". Men detta sms såg jag inte förrän vid just 09. Idag hade jag för en gångs skull glömt mobilen uppe hos mig. Jag tänkte på det när jag var nere i stallet och fodrade men orkade inte gå upp och hämta den. Ingen brukar ju ändå höra av sig till mig tänkte jag. Men i nästa andetag tänkte jag att det vore ju typiskt om de gjorde det just idag. Tror ni inte att jag hade rätt! Klockan 09 var jag påväg tillbaka och skulle äta frukost efter att jag fodrat i tre stall och mockat tre boxar i ett av dem. På väg hem träffade jag chefen och kommenterade att det var värst vad han var här tidigt idag! Väl hemma upptäckte jag smset, dessutom hade jag ett missat samtal. Typiskt när jag för en gångs skull glömmer mobilen! Men på äkta isländskt manér kom vi ändå inte iväg förrän 10.20. Så jag hade just ingen brådska.

Malin, jag och våra bägge chefer skulle på besök till Daníel Jónsson. En väldigt känd ryttare här på Island. Han vann sitt första landsmót (Islands största tävling) i a-flokkur (femgång) som 16-åring i hård konkurrens med alla vuxna. Han har även visat många avelshästar, flera av de högst bedömda i världen. Han har ett stall på Hella. Gården, Pula, där han bor och har ännu ett stall ligger inte långt ifrån Hella.
Vi hade med oss fyra hästar som han skulle titta på för eventuell avelsvisning. Två förstaklass ston som cheferna äger tillsammans, en fyraårig hingst som Malins chef fött upp och äger och ett sexårigt sto som jag tränar. De två förstaklass stona var Daníel väldigt förtjust i. De kan få höga bedömningar och kommer med största sannolikhet delta på landsmót i sommar. Det stoet som vi har hos oss har redan 8,23 för ridegenskaper som femåring. Nu är hon sex år. De tror att hon kan höja sig för tölt, trav, pass, form under ryttare, spirit och skritt. En bra dag kan hon få minst 8,50 för ridegenskaper, kanske ända upp mot 8,70. Hon är en fantastisk häst! Faktum är att hon har samma mormor som min Bruni. Hingsten ville han behålla i en vecka eller tio dagar. Han är lovande men frågan är om han hinner bli färdig för en bedömning i år. Stoet som jag tränar kan få 8 för tölt, 8-8,5 för pass och 7,5-8 för trav. Hon är inte så vacker så någon visning är det nog inte tal om. Men Daníel berömde mig och tyckte att det var en väldigt bra ridhäst. Jag hade däremot svårt att ta åt mig av berömmet eftersom jag tycker att hon är en av de tradigaste av mina träningshästar. Hon har mycket vilja, bra gångarter och aktion. Men hon är så jobbig i munnen. Jag har tränat henne i sammanlagt tio månader och fortfarande är inte halvhalterna (eller ens halterna) självklara. Sådant tycker jag är trist. Nu kommer väl detta från hennes pappa. Han ger visst mycket sådant. Men ändå. Daníel är rolig, han vet hur det ligger till. Först frågade han cheferna hur hästarna var. Innan de ens hann svara så sa han bara "Det är väl förresten ingen idé att jag frågar er, ni rider ju ändå aldrig. Det är bättre jag frågar tjejerna, det är ju de som tränar!". Äntligen någon som förstår hur det ligger till!

Det var en rolig dag. Skönt med lite omväxling! Stallområdet kan man lätt bli trött på när man ser det 24 timmar om dygnet varje dag, varje vecka. Daníel har några väldigt kända hingstar hos sig eller vad sägs om t.ex. Þóroddur frá Þóroddsstöðum (9,04 för ridegenskaper, 8,74 totalt som femåring), Ágústínus frá Melaleiti (8,93 för ridegenskaper, 8,61 totalt som sexåring) och Dugur frá Þúfu (8,56 för ridegenskaper, 8,49 totalt som sexåring och fyrgångare) för att bara nämna några av de mest kända. Dessa har jag idag som en äkta svensk kärring klappat. Det ni!
Måste bara tillägga en liten detalj. När man är så känd och har så fina hästar på träning så tror man ju att skötseln ska vara väldigt noggrann och stallarna i toppskick. Detta är ju hästar som är värda miljoner svenska kronor styck! Nej då. Skötseln var det väl inga jättestora fel på. Men stallarna var ju mörka, kalla och dragiga. På Hella var det knökfullt i stallet. I boxar för en häst stod det två hästar. För er som hälsat på mig vet hur stora våra stora boxar är. Boxarna på Hella är mindre än våra. Två hästar kändes väldigt trångt..

1 kommentar:

  1. Du måste ta till dig beröm Emme! Vilket spännande inlägg! Det finns nog en liten svensk kärring även i dig! Kramar

    SvaraRadera